Program

DIGITALA FRUKOSTVISNINGAR: CEIJA STOJKA
Onsdag–fredag 24.3–21.5 (ej helgdagar)

Online

Varje vecka, fram till den 21 maj, kan du tre gånger i veckan följa med på en digital frukostvisning kl 10–10.30 av den pågående utställningen Ceija Stojka, som väckt stor uppmärksamhet nationellt. Bänka dig framför skärmen med kaffe, fika och konst!

De digitala frukostvisningarna är ett komplement till möjligheten att besöka oss på plats. Bor du i Borås eller Umeå, eller kan du av andra skäl inte besöka oss i Malmö? Ta chansen att besöka utställningen digitalt i stället! Lär dig om hur Ceija Stojka överlevde tre koncentrationsläger, om romernas liv under förföljelserna och om hennes drabbande konst på bara 20 minuter.

Vad?

Under frukostvisningen får du en kort guidning genom utställningen med en av våra pedagoger. Visningen tar 20 minuter plus tid för frågor. Du kan ställa frågor i slutet av visningen.

Hur?

För att delta i de digitala frukostvisningarna behöver du bara klicka på den visning du vill delta i när tiden för sändning är inne. Välj ”join meeting”. Du kan delta utan att ladda ner programmet Zoom. Om det inte finns någon sändning där betyder det att den inte börjat ännu.

Du behöver inte anmäla dig på förhand.

När?

Onsdag, torsdag och fredag kl 10–10.30 med start onsdagen den 24 mars. Vi öppnar inloggningen 9.55. Inga visningar på helgdagar.

Kommande digitala frukostvisningar

Digital frukostvisning: onsdagen 21 april
Digital frukostvisning: torsdagen 22 april
Digital frukostvisning: fredagen 23 april

Digital frukostvisning: onsdagen 28 april
Digital frukostvisning: torsdagen 29 april
Digital frukostvisning: fredagen 30 april

Digital frukostvisning: onsdagen 5 maj
Digital frukostvisning: torsdagen 6 maj
Digital frukostvisning: fredagen 7 maj

Digital frukostvisning: onsdagen 12 maj
Digital frukostvisning: fredagen 14 maj

AUDIOGUIDE FÖR VUXNA & BARN
29.3–23.5

För att minska smittspridningen av Covid-19 ordnar vi inga guidade visningar på plats för utställningen ”Ceija Stojka”. Däremot kan du ta del av guidade visningar både via Zoom (läs mer här) eller via vår audioguide. Via audioguiden kan du fördjupa dig i den dramatiska berättelsen om Ceija Stojkas liv och höra mer om vissa utvalda verk och om hennes sätt att arbeta som konstnär. Under sammanlagt en timme får du fördjupa dig i tolv olika verk eller skeden i konstnärens liv.

Audioguiden erbjuder också en guidad visning anpassad för barn samt finns även tillgänglig på engelska.

Ladda ner appen A guided tour gratis genom App Store eller Google Play  till telefonen, eller lyssna via SoundCloud.

IRIS-SKOLAN: ROMSKA RÖSTER FRÅN MALMÖ OM ROMSK FÖRINTELSE
29.3 – 23.5

Verkstan

Parallellt med Ceija Stojka-utställningen visar Konsthallen en liten utställning med verk skapade av elever vid IRIS-skolan (Internationella romer i samverkan) I utställningen Romska röster från Malmö om romsk Förintelse delar romer bosatta i Malmö med sig av historier från Förintelsen. Lärare och elever vid IRIS-skolan berättar i bild, text och video om hur deras familjer drabbades, men även hur romer fortfarande idag drabbas av diskriminering och förföljelse.

Utställningen görs i samarbete med Romskt informations- och kunskapscenter (RIKC).

Röster ur utställningen

”Under andra världskriget gömde sig romer i skogarna i före detta Jugoslavien. De reste ofta på landsvägar för att undvika att träffa tyska soldater och även andra soldater som var en fara för dem.

En dag när en grupp romer, min släkt, hörde information om att tyskarna var på väg till byn där de bodde bestämde de sig för att förflytta sig. Men oturen följde efter dem. Medan de reste på en av landsvägarna körde tyska konvojer på samma väg som romerna och de möttes utanför en by.

Utan diskussion bestämde tyskarna sig för att på plats döda alla. De ställdes upp på rad för att vänta på att bli skjutna när en av soldaterna plötsligt avbröt planerna. Han hade kommit på att det skulle vara bättre om kropparna kunde grävas ner i jorden och beordrade då romerna att börja gräva sin egen grav.

Medan männen grävde och gruppen väntade på sin dom vågade en av kvinnorna, min mormor, fråga varför de skulle döda sitt eget folk. Soldaten svarade: Ni är inte vårt folk – ni är zigenare. Min mormor sa att de inte är zigenare utan tyska cirkusartister klädda i romska kläder. Hon bad också att få prata med befälhavaren. Soldaten förklarade för sitt befäl vad kvinnan hade sagt. Befälet kom fram till henne och när de samtalade märkte han att kvinnan talade flytande tyska. Efter en stund bestämde han sig för att männen skulle sluta gräva och att hans sekreterare skulle skriva dokument/ausweis åt dem. När dokumenten var klara sa befälet att de kunde resa hem till Tyskland och han önskade dem trevlig resa.

Det var inte tyska språket som avgjorde deras öde, utan att befälhavaren ville ändra beslutet trots att han visste att de var romer.

Så här räddade kvinnan, min mormor, fler än 50 personer, romer.

Det är min historia.”

Ivanov Djura (Buffa)

SKAPANDE SKOLA: UTSTÄLLNING MED ELEVER VID ÖSTERPORTSKOLAN
16.4–20.5

Verkstan

Sex skolklasser från årskurs 4 och 5 i Österportskolan, Malmö, har under mars månad deltagit i projektet Skapande skola, den här gången inspirerade av den romska konstnären Ceija Stojkas utställning.

Konstnären och författaren Ceija Stojka levde 1933–2013 och överlevde som barn tre förintelseläger under andra världskriget. Under projektet pratade man mycket om känslor och situationer som kan uppstå när man är med om en förändring i livet.

Utställningen visar måleri och teckning med oljepastell, gouache och kol. Målningarna på blått växtpresspapper, skapade med oljepastellkrita, utgår från elevernas unika berättelser utifrån minnen kopplade till tre valda ord. De svartvita målningarna är fria tolkningar av Ceija Stojkas utställning. Eleverna gjorde varsin målning på ett eget papper. De stora målningarna är gjorda i grupper om sex elever utifrån ord som handlade om utställningens olika teman: ”När vi reste”, ”Jakten”, ”Auschwitz-Birkenau, Ravensbrück, Bergen-Belsen” och ”Tillbaka till livet”. Exempel på ord som användes i måleriet: naturen, familj, orättvisa, återhämtning, hopplöshet, jord, hopp, livslust, vinter, instängd, ovisshet, jagad, vänskap.

Samordnare: Danica Srnic, Österportskolan
Konstnär: Johanna Schartau
Projektledare och pedagoger: Antje Nilsson, Malmö Konsthall och Joakim Danell, Malmö Kulturskola
DDeltagande klasser: 4A, 4B, 4C, 5A, 5B, 5C

Projektet har genomförts med stöd från Skapande skola.

SCENKONSTUPPLEVELSE MED KOLLABORATIVET: SPIRALENS MITT
19.4 – 28.4

C-salen

”Att mötas i en rörelse, ett räfflat rispande, en ullig smekning eller spegling av guld. Att mötas i ett gemensamt skeende där var och en får bli sin egen berättelse.”

Scenkonstupplevelsen Spiralens mitt Kollaborativets andra sceniska produktion inom projektet Jag är tid, jag är rum, ett flerårigt konstnärligt undersökande och deltagarorienterat projekt med utgångspunkt i filosofiska frågeställningar om kropp och varseblivande. Projektets syfte är att söka nya former för scenkonst utifrån de olika förutsättningar som barn och unga med funktionsvariationer har. Kroppens rörelse och taktila, visuella och auditiva uttryck uppmärksammas inom möten där var och en kan vara medskapare utifrån sin unika kropp och unika förmågor. Produktionen har skapats i nära samarbete med elever och pedagoger på Mellanhedsskolans grundsärskola i Malmö.

Under två veckor, den 19–28 april, finns Spiralens mitt uppbyggd i C-salen på Malmö Konsthall. I scenkonstupplevelsen, som tar cirka en timme, är publiken starkt delaktig och medskapande. Med anledning av pandemin kommer endast förbokade elevgrupper från grundsärskolan kunna tas emot som publik. Några tider finns även för vuxen-grupper (max 4 personer). Fri entré men plats behöver förbokas via kontakt@kollaborativet.se.

Kollaborativet skapar scenkonst för alla sinnen och undersöker sceniska koncept med mer tillgänglighet och flexibilitet. Teamet jobbar utifrån sinnlig perception och känslan av att vara mitt i upplevelsen. Det fleråriga projektet riktar sig till barn och unga med funktionsvariationer, tillsammans med vilka man jobbar fram sceniska produktioner som ska kunna nå alla.

Seminarium den 7 april kl 15–17.30

Den 7 april kl. 15–17.30 arrangeras ett livestreamat seminarium med anledning av Spiralens mitt. Seminariet riktar sig till kulturaktörer, pedagoger och politiker såväl som till en intresserad allmänhet. Intentionen med seminariet är att belysa betydelsen av konstnärliga processer som möjlighet till möten, erfarenhetsutbyten, perspektivförskjutningar och inte minst förundran.

Mer info om seminariet hittas här. Du kan delta genom att klicka här.

Projektet genomförs med stöd från Svenska Postkodstiftelsen, Region Skåne och Sparbanksstiftelsen Skåne. Via Kollaborativets blogg kan man följa skapandeprocessen för Spiralens mitt.

Foto: Casper Wijlhuizen

FILM: Ceija Stojka av Karin Berger
Onsdag 28.4 kl 18

Online/Vimeo

Den österrikiska dokumentärfilmaren Karin Berger träffade Ceija Stojka för första gången 1986. Karin Berger uppmuntrade och hjälpte Stojka att publicera hennes självbiografiska bok Wir leben in Verborgen (Vi lever i det fördolda), som kom ut 1988. Detta var första gången i Österrike en romsk kvinna bröt tystnaden om vad som hände romerna under Förintelsen. Ceija Stojka överlevde som barn tre koncentrationsläger. Deras samarbete fortsatte under åren och resulterade i två filmer och ytterligare två böcker.

I filmen Ceija Stojka från 1999 försöker Berger att berätta Stojkas levnadshistoria och ge ett porträtt av henne som människa. Filmen, som är producerad av Nagivator Film, är 85 minuter lång och visas med engelska undertexter.

Filmen, som inleds med kort introduktion av konsthallschef Mats Stjernstedt, kommer att livestreamas på Vimeo med start kl. 18. Det finns dessvärre ingen möjlighet att se filmen i efterhand. Mejla till info.konsthall@malmo.se för att få länk och lösenord till den digitala visningen, eller gå med i Facebook-evenemanget, där lösenordet läggs ut 15 minuter innan visningen startar.

Missa inte Karin Bergers föredrag Back into The World. Ceija Stojka: Writing, painting, living. på Zoom onsdag 12.5 kl. 18.

Bild: Ceija Stojka. © Navigator film

FÖREDRAG AV KARIN BERGER:
"Back into the world: Ceija Stojka: Writing, painting, living"
Onsdag 12.5 kl 18

Online/Zoom

I sitt föredrag Back into The World ser den österrikiska dokumentärfilmaren Karin Berger närmare på Ceija Stojka’s ovanliga självporträtt. Hon kombinerar biografiska anteckningar och viktiga platser, nutida historia, erfarenheterna från filmproduktionerna och utgivningen av böckerna, minnena som Stojka delat med sig av, det oväntade, med hur det var att arbeta tillsammans med henne och att vara hennes vän.

Hur fann Ceija sitt eget sätt att uttrycka sig genom att skriva och måla?
Hur klarade hon att leva vidare som överlevande från koncentrationslägren?
Och hur kunde hon behålla sin tilltro till livet?

Föredraget, som hålls på Zoom, är på engelska och avslutas med en frågestund. Länk inom kort.

KARIN BERGER är en österrikisk dokumentärfilmare och författare. Hon har studerat antropologi och statsvetenskap vid universitetet i Wien. Sedan mitten av 1970-talet har hon arbetar som journalist och intresserat sig för feminism och motstånd. Hon började producera dokumentärfilmer från tidigt 1980-tal och hade premiär för sin första långa dokumentär Küchengespräche mit Rebellinnen (Kökssamtal med rebellkvinnor), som handlar om österrikiska kvinnors motstånd under nazisterna. Karin Berger’s filmprojekt sker ofta parallellt med bokproduktion. Hennes filmer med Ceija Stojka var ett resultat av publicerandet 1988 av Wir leben in Verborgenen (Vi lever i det fördolda). Boken gav upphov till en debatt kring erkännandet av förföljelsen av romer under nationalsocialismen och i efterkrigstidens Österrike. Hon gjorde två filmer: Ceija Stojka (1999) och Unter den Bretten hellgrünes Gras (Under plankorna växer nytt gräs) (2005). Karin Berger har fortsatt att arbeta med dokumentärfilm och bokprojekt. Hon bor i Wien.

I Konsthallens pågående utställning Ceija Stojka visas ett 36 minuter långt utdrag ur Karin Bergers film Unter den Bretten hellgrünes Gras.

Bild: Karin Berger. ©Maria Pia Stowasser

BOKSLÄPP & SAMTAL: Försvinnandets förbindelser – en mobil samling
Lördag 22.5 kl 14–16

Bokhandeln/Online

Försvinnandets förbindelser – en mobil samling är ett samtal i bokform mellan konstnären och poeten Jenny Kalliokulju och konstnären Sigrid Sandström som kretsar kring arkiv, geologi och landskap som utgångspunkt för konstnärliga metoder. Boken handlar även om vägskälens betydelse för konstnärligt skapande. För att fira utgivningen har de bjudit in författaren och poeten Åsa Maria Kraft till ett samtal. Kraft har nyligen utkommit med diktboken Grus som berör omöjliga resor, flyktvägar och hemkomster. De båda publikationerna tar sig på olika sätt an platser och historier. Samtalet arrangeras av Den platta jorden – nätverk för konstnärligt utforskande av Skåne. Julia Björnberg och Anna Johansson från nätverket modererar samtalet. Försvinnandets förbindelser – en mobil samling är resultatet av det konstnärliga forskningsprojektet ”Vägskäl och sidospår – empiri, erfarenhet och upplevelse i den konstnärliga processen” (Jenny Kalliokulju & Sigrid Sandström, Kungl. Konsthögskolan 2018–2020).

Samtalet startar kl 15 på Zoom. Länk inom kort.

Jenny Kalliokulju, född 1986, är konstnär och poet, bosatt i Bjuv. I hennes interdisciplinära konstnärliga praktik, som spänner över medium som måleri, skulptur, poesi, video och performance, utforskar hon det flerskiktade berättandet som alternativa rum för dialoger och formuleringsprocesser. Kalliokulju debuterade med boken RODINIA (CLP Works, 2016) som är en fragmenterad skapelsehymn eller en körsång från antiken om planetens framtid och historia. Kalliokuljus senaste utställningar har varit på platser som: Galleri Thomas Wallner (Simris); Hangman Projects (Stockholm); Hordaland Art Center (Bergen); Justmarried (Osaka); Galleri Ping Pong (Malmö) och Växjö Konsthall. I oktober 2021 är Kalliokulju aktuell med performance-operan Thousand Times Yes som har premiär på Inkonst i Malmö. Verket är ett samarbete mellan kompositören och musikern Marja Ahti samt konstnären och regissören Essi Kausalainen.

Sigrid Sandström, född 1970, är konstnär verksam i Stockholm. Sandströms konstnärskap är främst inriktat på måleri genom vilket hon kontinuerligt har undersökt mediets ontologiska möjligheter och begränsningar. Ett återkommande fokus i hennes praktik är förhållandet mellan plats, som begrepp och erfarenhet, tid och kontext. Sandström har nyligen tillträtt som professor i måleri på Bildkonstakademin i Helsingfors. Tidigare var hon professor i fri konst vid Kungl. Konsthögskolan i Stockholm. Hennes tidigare konstnärliga forskningsprojekt vid Kungl. Konsthögskolan har sammanfattats i Studio Talks: Thinking Through Painting (Arvinius + Orfeus Publishing, 2014) och Ignorance – Between Knowing and Not Knowing (Axl Books, 2015). Museiutställningar innefattar bl.a. Contemporary Art Museum, Houston; Museum of Fine Arts Houston; Frye Art Museum, Seattle; Moderna Museet och Nationalmuseum i Stockholm. Sandström är representerad av Anat Ebgi i Los Angeles, Inman Gallery i Houston och Cecilia Hillström Gallery i Stockholm.

Åsa Maria Kraft, född 1965, är bosatt i Lund. Hennes böcker rör sig i gränslandet mellan poesi och prosa. Kraft debuterade 1997 med 4 Påhitt. 2005 utkom hennes bok Bevis, som belönades med Sveriges Radios Lyrikpris 2006. Diktsamlingen Randfenomen kom ut 2015 och tilldelades Gerard Bonniers Lyrikpris. Under våren 2021 gav Kraft ut diktsamlingen Grus (Albert Bonniers, 2021). Boken heter som fågelsläktet trana på latin: grus. Den handlar om omöjliga resor och ställer frågor om flyktvägar, hemkomster och struphuvudets mekanism. Det är en bok som går in och ut ur naturen, platsen och historien bland halvt bortglömda versmått och murstenarna där färgen från bilderna försvunnit.

Den platta jorden – nätverk för konstnärligt utforskande av Skåne är ett samarbete mellan Malmö Konstmuseum, Ystads konstmuseum, Röstånga konsthall, Tjörnedala konsthall och Åstorps konsthall. Skikt för skikt presenteras olika konstnärliga perspektiv och metoder som sammantaget utmanar och kompletterar både historien och vår samtid såväl i det hyperlokala som i det globala. Projekten genomförs i form av residens, samtal och djupdykningar i arkiv och samlingar med mera.

Bild ur Försvinnandets förbindelser – en mobil samling. Foto: Sigrid Sandström

Utskriftsversion